Hej!
I SKL´s
cirkulär 08:81 kan man läsa om vad omkostnaden ska räcka till.
Avsnitt 7. Omkostnadsersättning
7.3 Barnets grundkostnad
Grundkostnaden beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt. Den är lika för alla barn i åldersgruppen.
I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen.
Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att placeringen inte medför högre bostadskostnad eller högre hyra. Hänsyn har tagits till att familjehemmet får kostnader för ökad förbrukning av el, vatten och normalt slitage.
Om familjehemmet behöver byta till en större och dyrare bostad eller göra en ombyggnad kan ersättningen höjas med den merkostnad som uppkommer i form av högre hyra eller högre nettoutgift för ränta och drift i eget boende. Amorteringar på lån kan inte ersättas av kommunen utan blir en kapitaltillgång som tillkommer familjehemmet. Motsvarande gäller då familjehemmet avser att köpa en större bil.
7.4 Barnets tilläggskostnader
Barnets individuella behov kan medföra att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden. Exempel på sådana kostnader är barn-/skolbarnomsorgsavgift, kostnader för umgängesresor till föräldrar eller andra närstående, specialkost, glasögon eller linser, kostsamma fritidsaktiviteter såsom ishockey, balett, ridning, semesterresor samt eventuella avgifter för färdtjänst. Barn i familjehemsvård omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin, som familjens övriga barn.
Ett familjehem kan vara beläget så att allmänna kommunikationer saknas eller att barnet inte klarar att själv förflytta sig själv kan milersättning utgå till familjehemmet som motsvarar högsta skattefria milersättningen, som årligen fastställs av Skatteverket, f.n. 18.50 kr/mil. Detta sker i samråd med ansvarig handläggare i ärendet.
Kostnader som är regelbundet återkommande kan schabloniseras och betalas som en fast tilläggskostnad per månad medan andra kostnader uppkommer mer sällan och prövas när det är aktuellt.
7.5 Extra utrustning till barnet
Det är inte möjligt att ha generella rekommendationer när det gäller nivån på extra utgifter för olika behov. Det kan t.ex. vara fråga om inköp av cykel, moped eller en dator. I det fall barnet har egna tillgångar, t.ex. pengar på ett spärrat konto, bör kontakt tas med Överförmyndaren för att få pengar till den extra utrustning som barnet behöver. Behovet kan även tillgodoses genom att nämnden beviljar kostnaderna för sådana inköp. En sådan extra utrustning är till för att täcka barnets behov och tillhör barnet och inte familjehemmet, vilket kan behöva tydliggöras. Om barnet flyttar från familjehemmet ska barnet få denna utrustning med sig.
Det förekommer även att kommuner beviljar körkortsutbildning för ungdomar i familjehem som avser att bosätta sig där och när det finns brister i de allmänna kommunikationerna. Körkortet är en förutsättning för att de ska kunna få arbete. Det ses då som ett led i förberedelserna för vuxenlivet.
Barn och unga som placeras i familjehem för en längre tid ska inte särbehandlas. Hänsyn måste därför tas både till den placerades behov och till familjehemmets standard. Det har betydelse om tanken är att det ska bli en lång placering – kanske hela uppväxten - eller om det är en tillfällig placering när inköp ska göras för barnets räkning.
För att kunna bedöma vilka extra kostnader som kan bli aktuella i ett visst familjehem bör nämnden redan innan placeringen informera sig om familjens levnads-vanor, fritidsintressen, semestervanor och liknande.
När placeringen pågått en längre tid kan familjehemmets levnadsvanor ha förändrats så att de kostar på sig t.ex. utlandssemestrar som inte var aktuella vid tiden för placeringen. En allmän standardhöjning i samhället gäller även för familjehemmen och kan leda till förändrade levnadsvanor. Vad som är att betrakta som extravagant utrustning vid en viss tid kan längre fram anses som en vanligt förekommande utrustning t.ex. hemdatorer. Våra värderingar förändras över tiden.
Socialnämnden måste själv ta ställning till vad som är rimligt i det enskilda fallet.
Familjen bör redan inledningsvis informeras om nämndens regler när det gäller olika extra kostnader. Att lämna sådan information först i samband med en begäran om extra ersättning kan leda till störningar i relationen mellan nämnden och familjehemmet.
Kostnaden för den beviljade extra utrustningen betalas till familjehemmet, som gör inköpet. Beloppet redovisas som omkostnadsersättning på kontrolluppgiften till Skatteverket.
Hälsningar
Anne