har två barn på 5 och 7 år placerade med en nära kontakt med bio-förälder. barnen bor hos oss i veckorna och åker hem på helgerna. I veckorna tampas vi med ständig hemlängtan hos barnen. Försöker tänka förnuftigt att det är bra att de längtar efter bio-förälder men kan inte hjälpa min starka känsla över att inte räcka till. jag vill ju så gärna att de ska trivas här men för den skull vill vi inte skämma bort dem utan försöker leva ett vardagsliv med rutiner kring mat,sovtider, hygien och sånt som inte sköts hemma. kanske blir skillnaderna ändå för stora för barnen som inte har några krav hemma. vill ju ge dem ett vanligt liv med vanliga föräldrar men blir liksom ikullsparkad av dessa ständiga hembesök(jag vet att det är det bästa för dem att ha en nära relation med bio-förälder)tyvärr får vi absolut noll stöd av soc. hur hjälper ni andra era plac barn med hemlängtan och gråtattacker efter bio-förälder??eller är det vi som är ett så dåligt famhem att barnen helt enkelt inte trivs??
Hemlängtan
- Trådstartare mamma77
- Start datum