Vi är en familj med en biologisk tonåring hemma + en fostertonåring + ett syskon till denne. Vi halkade in på ett bananskal, blev frågade av förälder/soc för en kort period och nu handlar det redan om något år. Tiden har varit jobbig, men har samtidigt gett oss så mycket. Vi arbetar båda heltid och nu kommer problemet. Vi har ställt upp på två syskon som kommer som någon sorts jour (men ersättningen är familjehemsers :x ) för att deras förälder är mycket sjuk . Vi vet att förälderns önskemål är att barnen ska få stanna hos oss och tror att soc också kommer att fråga oss, men vi har inte plats och vi tror att dessa barn kommer behöva så mycket mer än vad vi kommer att kunna ge. I varje fall är det omöjligt att båda ska arbeta utanför hemmet i så fall. Samtidigt känns behovet att hjälpa så stort. Många av er har fått vänta hur länge som helst på placeringar och för oss verkar det bara rulla in fler, fast vi egentligen inte har sökt om några :smirk: . Hur orkar ni? :?
Om det ändå var så att kommunen insåg problemen och var generös med hjälp och ersättning! För så har det verkligen inte varit hittils!
Om det ändå var så att kommunen insåg problemen och var generös med hjälp och ersättning! För så har det verkligen inte varit hittils!