Kontaktfamilj åt barnens vän

[bonusmamman]

Mina fina bonusungar har en liten kompis som de hängt ihop med så länge de kunnat gå. Hans underbara ensamstående mamma är sjukpensionerad efter en svår olycka och har kronisk smärta. Hon orkar inte riktigt alltid. Pappan finns inte med i bilden. De ekonomiska marginalerna är obefintliga.

Ungen är som en familjemedlem och tillbringar mycket tid här och vi tar med honom på aktiviteter och köper saker åt honom. Vi planerar även att ta med honom på semester.

Eftersom vi just tar emot vår första familjehemsplacering har tanken slagit mig: Kan man göra ett officiellt arrangemang av vårt engagemang i barnens vän och bli kontaktfamilj? Inte för att man får stora summor, men på så vis kan vi lägga pengar på saker till honom som han så väl behöver. Vinterjacka, cykel etc.

Och hur framför man det hela till ungens mamma så att hon inte känner sig sårad? Hon vill inte ta mot mer av oss (vi har betalat hyror, tandläkare etc) , så jag tänkte att det här vore en värdigare lösning.

Vi har det OK ekonomiskt, men det är främst för att vi inte unnar oss en massa utlandsresor, fikor, prylar etc. Jag ska gå ner i arbetstid pga familjehemsåtaganden och inkomsterna kommer att minska. Men vi vill hjälpa den här älskade ungen! :?

Mycket tacksam för alla råd! Kramar

 

[Mammiluren]

ta det lite lugnt.

Att få kontaktfamilj innebär att den ensamstående mammans föräldraförmåga utvärderas och prövas. Om hon redan finns i soc. rullar är det kanske OK, men det är ett stor ingrepp i integriteten - inte alla socialsekreterare har fingertoppskänsla! Vänta lite tills ni har landata med familjehemsplaceringen - det blir inte alltid som man tänkt sig!

Om du går ner i arbetstid för att vara familjehem ska du ha ersättning för det!!! Ni vill säkert så mycket och så gärna att kommunen kör över er fullständigt. Tyvärr måste man bevaka sin rätt som familjehem annars får man bara smulor av det man har rätt till. Kolla runt härinne på trådarna om ekonomi - det är viktig information som ni troligen inte får av eran kommun.

Det finns troligen inget hinder mot att vara kontaktfamilj till det här barnet - prata med föräldern innan ni tar det med soc. Formellt sätt är det ju fråga om en anmälan om bristande föräldraförmåga - det är bara därför man kan få kontaktfamilj. Att man har det allmänt svårt är inte grund för kontaktfamiljsplacering.

Lycka till och låt inte soc. komma dragande med att det bara krävs ett stort hjärta! Det behövs såklart men stöd, utbildning, handledning och betalt efter arbete krävs också.

Kram!

 

[bonusmamman]

Tack snälla för input! Det betyder jättemycket.

Jag har pratat med min väninna redan och tydligen försökte hon få hjälp redan för ett par år sedan med kontaktfamilj. Orsaken till att det inte genomfördes var att hon inte ville lämna bort ungen till främmande. Det är inte så att hon bara har det allmänt svårt, hon är svårt fysiskt sjuk. Det finns inga brister i omhändertagandet, men det behövs inte säger mina kontakter på soc som jag pratade med under sekretess. Det räcker med bra formulerade läkarintyg.

Om vår lilla älskling: Just nu får jag ersättning för inkomstbortfall motsvarande mammapeng. Det är helt enkelt inte rimligt att jag ska få full ersättning eftersom jag tjänade horribelt mycket förra året eftersom jag jobbade dubbelt. Dessutom får vi utöver detta normalt lägstaarvode samt omkostnader plus en liten startsumma. Så klart att jag hade kunnat kräva mer men ungen är en bedårande söt, frisk, glad, lättplacerad liten rackare helt utan föräldrakontakt. Och handläggarna jobbar benhårt på adoption, eftersom de tycker att det är bästa alternativet för alla parter. Jag har ingen egen unge sen tidigare och vill adoptera i alla fall en, om möjligt. För er som har egna ungar redan är det säkert annorlunda. :wink:

Men när vi tar nästa fina unge kommer vi att vara hårdare med arvode. Lovar! Och skulle det bli så att adoptionen går i stå kommer vi definitivt att omförhandla. Jag tycker att det är superbra att vi peppar varandra att ta betalt. Men det här är faktiskt ett specialfall eftersom vi har gått in i det som trolig adoption (orkar och bör inte förklara den otroligt krångliga bakgrunden, men vi fick finingen just för att vi var godkända adoption).

 

[sara]

Vi har tidigare haft kontaktfamilj till vårt ena barn. Det var inga som helst problem att få kontaktfamilj till barnet som behövdes aktiveras hela tiden, vi vuxna var väldigt trötta. Problemet är alltid att hitta en familj och vi kände att vi inte ville lämna bort barnet till vem som helst, det kändes inte bra. Som tur var fanns det ett barn på dagis som barnet ofta lekte med, tog mod till mig och frågade om den mamman kunde tänka sig att bli kontaktfamilj till vårt barn, vilket hon gärna gjorde :bow

Soc tyckte att det var bra att vi själva hade en familj som förslag och det genomfördes en utredning på den familjen. Hade de inte blivit godkända av en eller annan anledning så hade vi nog struntat i altihopa tror jag.

Det jag vill komma till är att om mamman tidigare har velat haft kontaktfamilj men inte velat släppa barnet till en främmande familj så är det ju jättebra nu när ni finns redan i barnets liv, tänker jag. Om det vore jag så skulle jag bli väldigt tacksam för erbjudandet men jag kan ju inte svara för hur denna mamma känner och mår. Det kan vara känsligt beroende på hur man själv uppfattar sin föräldraförmåga.
Vi insåg själva att vi inte var några bra föräldrar om inte vi fick vila och andas emellanåt.

Jag skulle dock beroende på hur "färsk" den placering ni har nu, vänta ett tag innan jag tog upp frågan med soc.

Lycka till!!!

Sara

 

[Gör mitt bästa...]

Har varit kontaktfamilj åt barn av olika anledningar i hemmet- bl a för att ensamstående mamma behövt avlastning då det ej fanns släktingar på nära håll. Kvinnan och hennes 2 barn kände vi sedan tidigare och mamman ringde oss och frågade om vi ville bli kontaktfamilj. Vet om många tillfällen då de biologiska mammorna själva gett förslag på lämpliga familjer som de kan tänka sig (har tidigare själv arbetat inom soc.) . När det gäller ett annat barn avlastade vi mamman då hon försämrades i sin fysiska sjukdom som hon blev både fysikt och mentalt trött av. I dessa 2 familjer fanns ingen som helst omsorgssvikt eller liknande. Barnen var helt normalt utvecklade och välfungerande barn!!! . Många goda minnen från dem! Nog faktiskt enbart härliga minnen!!! Solskensfall!!! Lättsamarbetade föräldrar, tacksamma och ...ja, helt enkelt bara bra föräldrar som insåg att barnen (och de själva) skulle må bra av att få utökat sitt nätverk och få andra upplevelser. ed dessa barn har vi gjort otroligt mycket resor med, och engagerat i mycket annat i vårt familjeliv... :wink:

Det verkar som om ni redan i dagsläget gör mycket för detta barn. Tycker inte du ska tveka så mycket- bara ni har ert soc med er.

Lycka till med era små!!!

 

[bonusmamman]

Tack kloka ni för era reflektioner!
Återkommer med rapport om hur det gick med kontatfamiljärendet.