Tonårskärlek!!

[freiia]

Våran 15 åring har blivit dumpad för första gången och nu lever vi ett kaos. Ena dagen skall hon ta livet av sig, sen honom osv. Man pratar och tröstar men det känns som om hela hennes barndom kommer tillbaka.
Känslan av att blivit övergiven är så stark att jag känner mig maktlös. Pratade med BUP i dag och ville ha en akut tid, men dom har ingen förrän i augusti.

Att man är dramatisk i den åldern vet jag, men det känns som att alla svikna löften kom tillbaka med detta.


Vet inte riktigt vad man skall göra

 

[Helgona]

Stackars liten! min stora 18 åriga son har också mist sin "livs" kärlek o allt är mörkt...
O då är det klart att som plac har man ju så mycket större ryggsäck!
Men det är bara att rida ut stormen när man är tonåring så är allt svart eller vitt.
Det kan lika gärna vara bra ikväll om bara rätt kompis säger något...

Men att finnas där, prata , trösta o kanske ta en fika på stan eller likn så hon får något annat o tänka på...

 

[lillan]

Om det är riktigt illa med henne så är det akut barnpsyk som gäller.
Känner man att man inte kan hantera deppigheten och inte kan ta ansvar för tonåringens välmående/liv så ringer man först och pratar med Bup som kan skriva remiss alternativt om det riktigt illa så åker man dit själv akut och vägrar åka därifrån innan man fått hjälp. Tyvärr enda raka i vissa landsting. Säkert olika i landet men att vänta till i augusti låter inte vettigt.

Känner du att ni/hon behöver hjälp-så ge dig inte!

Lycka till!

 

[freiia]

Har fått en tid i morgon och det känns jätte skönt. I dag när alla är med i bilddagboken osv är jag rädd att man hetsar varandra till ytterligheter. Sorgen får ju bekräftelse hur fort som helst.

Många av våra barn har ju svårt att klara av att bli avisade och mycket som hänt innan kommer tillbaka.