Hej på er!
Jag har en fundering. Vi är nu på väg att bli familjehem (äntligen). I går var soc. här. Dem ville då diskutera ekonomi.
Det handlar om 3 olika delar för vår del. Arvode, omkostnad och ersättning för förlorad inkomst för min del eftersom det blir jag som kommer gå hemma på heltid från ett halvår upp till 1 år är det sagt från soc. sida.
Jag arbetade fram till sista dec. då jag blev arbetslös. Jag har sen dess studerat och lever alltså på studielån. Jag läser till Uska, den del av usk- utbildningen vi ska läsa i vår har jag redan tillgodo och får med andra ord bara 1 termin kvar som jag tar upp när placeringsbarnet börjar på dagis.
Hade vi INTE tagit emot något barn hade jag arbetat på timmar som enligt min handledare hade kunnat bli mellan 50-75 % av heltid, nästa termin. Det kommer jag ju då alltså att avstå ifrån för att arbeta med barnet vi ska ta emot.
Soc. anser att dem ska betala mig för samma summa som jag får i studielån. Det protesterade jag och min sambo mot direkt, vi försökte då spontant jämka ner till att jag borde få samma summa som om jag skulle gå och stämpla (a-kassa), på grund av att jag blev arbetslös 071231. När vi nu en dag efteråt har gått och tänkt här hemma och grunnat så känns inte det heller bra.
Hade jag fortfarande haft mitt arbete kvar hade det varit solklart att jag skulle ha haft samma inkomst från soc. som jag fick från min anställning.
Nu ska det ju sägas att jag verkligen inte hade någon hög lön från den anställningen.
Jag och min sambo känner att jag faktiskt borde få samma ersättning som jag hade i inkomst som anställd. Vi grundar det på att jag skulle gått på timmar nästa termin, kombinerat med mina fortsatta studier.
Jag får ju HELT avstå från både mina studier och arbeta extra.
Barnet vi tar emot har en del psykiska och fysiska funktionshinder som kräver ett hem med erfarenhet och kunskap, vilket vi har gott om. Jag vet av personlig erfarenhet att det INTE är vare sig lätt eller billigt att få tag på "rätt" personer till barn med funktionshinder dessutom.
Vi ska träffa soc. i morgon igen, förvisso för Kälvestensintervjun, men vi hoppas kunna hinna med att få ställa några resterande frågor som har ploppat upp + just denna fråga.
Jag hoppas på lite feedback från er, vad säger ni? Kanske jag är helt ute och cyklar och då får jag ju självfallet ge med mig, men jag vill ändå gärna få ett prat med er och få veta er åsikt!
Tack på förhand!
Jag har en fundering. Vi är nu på väg att bli familjehem (äntligen). I går var soc. här. Dem ville då diskutera ekonomi.
Det handlar om 3 olika delar för vår del. Arvode, omkostnad och ersättning för förlorad inkomst för min del eftersom det blir jag som kommer gå hemma på heltid från ett halvår upp till 1 år är det sagt från soc. sida.
Jag arbetade fram till sista dec. då jag blev arbetslös. Jag har sen dess studerat och lever alltså på studielån. Jag läser till Uska, den del av usk- utbildningen vi ska läsa i vår har jag redan tillgodo och får med andra ord bara 1 termin kvar som jag tar upp när placeringsbarnet börjar på dagis.
Hade vi INTE tagit emot något barn hade jag arbetat på timmar som enligt min handledare hade kunnat bli mellan 50-75 % av heltid, nästa termin. Det kommer jag ju då alltså att avstå ifrån för att arbeta med barnet vi ska ta emot.
Soc. anser att dem ska betala mig för samma summa som jag får i studielån. Det protesterade jag och min sambo mot direkt, vi försökte då spontant jämka ner till att jag borde få samma summa som om jag skulle gå och stämpla (a-kassa), på grund av att jag blev arbetslös 071231. När vi nu en dag efteråt har gått och tänkt här hemma och grunnat så känns inte det heller bra.
Hade jag fortfarande haft mitt arbete kvar hade det varit solklart att jag skulle ha haft samma inkomst från soc. som jag fick från min anställning.
Nu ska det ju sägas att jag verkligen inte hade någon hög lön från den anställningen.
Jag och min sambo känner att jag faktiskt borde få samma ersättning som jag hade i inkomst som anställd. Vi grundar det på att jag skulle gått på timmar nästa termin, kombinerat med mina fortsatta studier.
Jag får ju HELT avstå från både mina studier och arbeta extra.
Barnet vi tar emot har en del psykiska och fysiska funktionshinder som kräver ett hem med erfarenhet och kunskap, vilket vi har gott om. Jag vet av personlig erfarenhet att det INTE är vare sig lätt eller billigt att få tag på "rätt" personer till barn med funktionshinder dessutom.
Vi ska träffa soc. i morgon igen, förvisso för Kälvestensintervjun, men vi hoppas kunna hinna med att få ställa några resterande frågor som har ploppat upp + just denna fråga.
Jag hoppas på lite feedback från er, vad säger ni? Kanske jag är helt ute och cyklar och då får jag ju självfallet ge med mig, men jag vill ändå gärna få ett prat med er och få veta er åsikt!
Tack på förhand!
