Jag kan ju inte påstå att jag känner igen din syn att vi glömmer bort barnen, det är ju därför vi är familjehem.
Det är inget försvar det är bara att jag tycker att du ger en skev och ensidig bild av verkligheten.
För det första så har vi som familj en helt underbar kommun/soc. som ställer/ställt upp när vi har behov av hjälp och det tror jag många med oss har.
När det gäller fosterhem så gäller ju samma sak här som i övriga sammhället, att vi vuxna måste börja ta vårt ansvar/ bli sams/få ordning på vårt liv så smittar det över på barnen. Barnen handlar ju som vi gör och inte som vi säger. Vi vet alla att det är en orsak bakom en placering men det är i 99% av fallen vuxna som är orsak till placeringen därför måste det ju rimligtvis vara vi vuxna som måste börja ta ansvar. Tyvärr är det ju så att det blir barnen som blir drabbade och måste ta mycket för att kunna "anpassa" sig till ett så normalt liv som det går men det är nog något vi inte kan göra något åt. Barnen måste ta det jobbiga/svåra för stunden för att få det bättre längre fram. Det blir aldrig bra när vi låter barnen bestämma, sen måste vi ju lyssna och kunna ta en disk. med dom.
Bara som en parantes om oss vuxna så såg jag nyligen på tv-programmet "Skild" och då visade dom statistik på barnens välbefinnande och det var inte skilsmässan i sig som dom mådde sämst för utan bråket mellan vuxna, bättre skilda än gifta/sambo och bråk.
Vi har en placerad som är placerad pga. dom vuxnas oförmåga att sätta gränser. Hela livet hade blivit kaos pga enbart saker som H hade lust att göra för stunden gjordes. Äntligen nu efter lång tid av bråk och strikta gränser så går H i skolan har fått kamrater som orkar med H.
Vidare så är ju forumet också till för att hjälpa oss att få en bättre status, kunna få någon ersättning för vårt arbete, för det är ju ett arbete vi gör.
Vi är som familjehem mycket utlämnade och ensamma om vi inte har tex. det här forumet i skillnad mot tex. som soc. som jobbar i grupp och har flera att disk. saker med. Forumet är ju också uppdelade på olika områden för att vi lättare ska kunna få hjälp med just den saken som känns mest aktuell för tillfället.
Hur hade det sett ut om familjehem inte funnits?
Jag tror ingen i dag tycker att läkare, vårdpersonal eller skolpersonal som jobbar med människor ska känna det som ett "kall" och jobba gratis eller med minimal ersättning för att hjälpa andra. Dom strejkar för sina rättigheter och dom flesta tycker väl att dom ska få betalt för dom gör ett viktigt jobb.
Men ofta när det gäller familjehem så knorras det ofta "dom gör det bara för pengarna", men visst måste det vara en viss del Altruism då vi tar emot utomstående barn innanför familjens väggar med allt vad det innebär. Visst gäller det i alla arbeten med människor att man måste passa för sin uppgift för att kunna fullfölja den på ett bra sätt, men det är jag övertygad om att dom flesta av oss som orkar med uppgiften gör.
Det är pga. den stora skillnade i ersättning inom vårt "arbete" och att det utnyttjas som vi måste fortsätta disk. om vår ersättning. Lön för arbete är ju en viktig drivkraft för alla, särskilt för att orka med jobbiga perioder.
Hela grejen med familjehem är ju så stor och många inblandade , det är en katastrof för barnen som blir placerade men finns det bättre alternativ, familjehemmet har ofta egna biologiska barn som blir påverkade och ibland får stå tillbaka, föräldrar till alla inblandade och inte minst samhället/soc. vi måste alla få ihop det och börja samarbeta om vi ska lyckas och vi vuxna måste gå före med gott exempel
Det blev ett för långt inlägg och jag kanske svävade ut lite i mina tankar (hoppas ni förstår något) men jag är säker på att ingen av oss struntar i barnen eller något annat bara för att behöver hjälp med tex våra ekonomiska rättigheter här på forumet, det är ju en av grunderna till att vi överhuvudtaget ska kunna utföra vårt uppdrag och får inte vara förbjudet område.
Tack för mej och önskar alla en
dag / Dagny
Håller med varje ord du har skrivet.... :wink: