Håller helt med dig!
Uppsägning av uppdrag
- Trådstartare extramamma69
- Start datum
:?
Senaste kontakten med barnets socialsekreterare strax innan jul.
Senast kontakt med vår familjehems sekreterare strax innan jul.
Dom lovade en återkoppling innan jul.
Vi har mailat, ringt utan framgång.
Senaste kontakten med barnets socialsekreterare strax innan jul.
Senast kontakt med vår familjehems sekreterare strax innan jul.
Dom lovade en återkoppling innan jul.
Vi har mailat, ringt utan framgång.
Soc är inkopplad i hela familjen och släkten kan man säga.
2 generationer med insatser och stödinsatser på olika sätt.
Det är pappor, mammor, platsmammor, extra pappor i mängder. En rörig familjesituation med avsaknad av social omsorg men som håller ihop och stöttar varandra efter deras bästa förmåga och mitt i detta finns flera mindre barn.
2 generationer med insatser och stödinsatser på olika sätt.
Det är pappor, mammor, platsmammor, extra pappor i mängder. En rörig familjesituation med avsaknad av social omsorg men som håller ihop och stöttar varandra efter deras bästa förmåga och mitt i detta finns flera mindre barn.
Det verkar vara ganska vanligt att det går i generationer. Min placering är tredje generationen som är placerad. Jag har sagt till barnsekreteraren att det måste få ett stopp nu.
>>
>>Det verkar vara ganska vanligt att det går i generationer. Min placering är tredje generationen som är placerad.<<
<<
:evil:
Ska soc myndigheten verkligen göra det de påstår sig göra... ??
Barns bästa ?? Ha Ha
Fega politiker det är vad vi har.
Politiker som är rädd om sina egna bakre regioner 8)
8) Vad har den högste dvs kommunchefen att säga till om, när det kommer till kritan?? Någon.
>>Det verkar vara ganska vanligt att det går i generationer. Min placering är tredje generationen som är placerad.<<
<<
:evil:
Ska soc myndigheten verkligen göra det de påstår sig göra... ??
Barns bästa ?? Ha Ha
Fega politiker det är vad vi har.
Politiker som är rädd om sina egna bakre regioner 8)
8) Vad har den högste dvs kommunchefen att säga till om, när det kommer till kritan?? Någon.
Vad jag förstår är socialtjänstlagen inte skriven för barnens bästa. Eller tillräckligt skarp för att det ska bli LVU .
Finns hot, våld och missbruk i bilden är det lättare.
Vår upplevelse är att socialsekreterarna går på knäna, ett lotteri i vilken man får till sitt placerade barn.
Vi har avverka flera stycken per barn, några har varit pigga och allerta och vågat ställa krav och varit drivande i sitt arbete. Men varefter åren går tappas " orken" och sedan kommer en ny socialsekreterare in.
Vi har flera ggr hört uppgivenhet från socialsekreterarna så som att:
Det finns dom som har det värre
Barnen är vana att det ser ut så här
Vi kan inget göra, det räcker inte för ett LVU.
De vuxna mår så dåligt nu och bara gråter vi kan inte pressa dom mer.....
Vi kan inget göra, dom vuxna ställer in mötena så vi får skjuta upp mötet, beslutet en månad...
Vi hinner inte med, vi har för mycket att göra.
Vi tar "striderna" för våra placerade barn och förklarar gång på gång att det måste bli mer barnperspektiv i beslut kring placerade barn.
Inte bara fokus på föräldrarnas behov.
Tänker fortsätta att vara envis och stå på barnens sida.
Jag tänker inte ge mig!
Finns hot, våld och missbruk i bilden är det lättare.
Vår upplevelse är att socialsekreterarna går på knäna, ett lotteri i vilken man får till sitt placerade barn.
Vi har avverka flera stycken per barn, några har varit pigga och allerta och vågat ställa krav och varit drivande i sitt arbete. Men varefter åren går tappas " orken" och sedan kommer en ny socialsekreterare in.
Vi har flera ggr hört uppgivenhet från socialsekreterarna så som att:
Det finns dom som har det värre
Barnen är vana att det ser ut så här
Vi kan inget göra, det räcker inte för ett LVU.
De vuxna mår så dåligt nu och bara gråter vi kan inte pressa dom mer.....
Vi kan inget göra, dom vuxna ställer in mötena så vi får skjuta upp mötet, beslutet en månad...
Vi hinner inte med, vi har för mycket att göra.
Vi tar "striderna" för våra placerade barn och förklarar gång på gång att det måste bli mer barnperspektiv i beslut kring placerade barn.
Inte bara fokus på föräldrarnas behov.
Tänker fortsätta att vara envis och stå på barnens sida.
Jag tänker inte ge mig!
Har mycket jag egentligen vill skriva om detta, men ett råd vill jag ge och det är :Skriv dagbok varje dag. Det är så svårt att beskriva känslan för soc. och föräldrarna på möten. Men med en dagbok som visar på barnets känslor och hur ni varje gång får hämta upp barnet känslomässigt så framkommer det bättre vad barnet är utsatt för. När det pågår så här länge och ofta flyter alla upplevelser ihop och det är svårt att visa på vad som verkligen händer med barnet. Skicka till soc. efter varje umgänge, men var beredd på att föräldrarna får läsa. Försvara er med att ni vill visa på att barnet har det jobbigt och att ni vill att barnet ska må bra. Bra att ha för jag tycker ni kan göra en IVO-anmälan på handläggandet. Jag kan förstå att soc. inte tar ärendet till ett LVU för det behövs mycket på föräldrarna för att det ska gå igenom i rätten. Förlorar soc. då har ju bioföräldrarna vunnit och då kan de i princip ta hem barnet direkt. Ibland får man gå med på föräldrarnas tokigheter och ofta faller de på eget grepp. Så som nu när barnet skulle få vara en vecka men mamman ringde efter er när halva tiden gått. Har haft likadant med flera av våra placeringar, men nu som vuxna mår de bra och de har tagit avstånd från sina föräldrar och har oss som familj. Jobbigt under de 20 år föräldrarna bråkat med barnen och oss men vi har alltid varit nära barnen, tröstat, vaggat, kramats, haft i knät, ja allt som har behövts för att göra anknytning stark till oss.
Vi skriver "dagbok", något vi har lärt oss genom åren.
Men allt nerskrivet är det lätt att se allt som händer, kunna gå till baka och se över tid.
Det händer så mycket kring detta barn så det är omöjligt att lägga allt på minne.
Vi har sedan summerat en rapport till socialen och då är det skönt med dagboken som stöd.
Det är även kul att läsa för att se barnets utveckling som är helt fantastisk!
Nu har vi haft en lugn period på 4 veckor då hen har varit hos oss hela tiden.
mår så bra just nu, så härligt att se.
Hen har börjat utveckla sin humor och skrattar väldigt mycket.
Busar och gör roliga saker, vågar spela teater och leker lugnt hen har börjat finna sig själv och börjar bli som ett " barn" utan ansvar, gråtattacker, oro.
Det är så härligt att se! Vi njuter och hoppas att det får vara så nu och framåt!
Men allt nerskrivet är det lätt att se allt som händer, kunna gå till baka och se över tid.
Det händer så mycket kring detta barn så det är omöjligt att lägga allt på minne.
Vi har sedan summerat en rapport till socialen och då är det skönt med dagboken som stöd.
Det är även kul att läsa för att se barnets utveckling som är helt fantastisk!
Nu har vi haft en lugn period på 4 veckor då hen har varit hos oss hela tiden.
mår så bra just nu, så härligt att se.Hen har börjat utveckla sin humor och skrattar väldigt mycket.
Busar och gör roliga saker, vågar spela teater och leker lugnt hen har börjat finna sig själv och börjar bli som ett " barn" utan ansvar, gråtattacker, oro.
Det är så härligt att se! Vi njuter och hoppas att det får vara så nu och framåt!
Jag har ägnat mig åt att läsa vår aktuella Socialnämnds protokoll och jämföra dessa (något torftiga texter då det är beslutsprotokoll) med den verklighet vi lever i och är ganska säker på att politikern inte alla gånger vet hur det ser ut 8)
Tror att det var i en västsvensk kommun det hände att Soc. gick över sina befogenheter med ett självmord som följd. Lennart Ekdahl intervjuade då både socialchefen samt socialnämndens ordförande som verkade, minst sagt, tagna på sängen...
Härligt att höra från "extramamma69" om att beslutet blev att stå på er :razz: Trots den svacka vi har nu så kommer vi att göra samma sak!
Tipset om att skriva dagbok är jättebra! :claphappy: Vi har gjort det under åren men kanske "missat" lite angående Soc. utan mer lagt fokus på utveckling.
För mig är det helt obegripligt att Soc. kan försvara sig med att "hen är ju van" och "bio gör se gott de kan". Det räcker ju inte! Det måste till en omvänd frågeställning - Vad kan vi göra för att det här barnet inte ska följa tidigare familjemönster? Med vilka insatser kan vi förebygga att det inte blir så?
Den erfarenhet vi har är att genom en placering är alla problem "bortblåsta" enligt Soc... Men vad lämnar en stor del av uppväxten i missbruk, med psykiskt sjuka samt kriminella, och med påföljande isolering för barnet, för spår? Men det är ju en annan ekonomisk "kassa" som ska betala det i framtiden :?
Ja, det var lite funderingar bara...
Tror att det var i en västsvensk kommun det hände att Soc. gick över sina befogenheter med ett självmord som följd. Lennart Ekdahl intervjuade då både socialchefen samt socialnämndens ordförande som verkade, minst sagt, tagna på sängen...
Härligt att höra från "extramamma69" om att beslutet blev att stå på er :razz: Trots den svacka vi har nu så kommer vi att göra samma sak!
Tipset om att skriva dagbok är jättebra! :claphappy: Vi har gjort det under åren men kanske "missat" lite angående Soc. utan mer lagt fokus på
utveckling.För mig är det helt obegripligt att Soc. kan försvara sig med att "hen är ju van" och "bio gör se gott de kan". Det räcker ju inte! Det måste till en omvänd frågeställning - Vad kan vi göra för att det här barnet inte ska följa tidigare familjemönster? Med vilka insatser kan vi förebygga att det inte blir så?
Den erfarenhet vi har är att genom en placering är alla problem "bortblåsta" enligt Soc... Men vad lämnar en stor del av uppväxten i missbruk, med psykiskt sjuka samt kriminella, och med påföljande isolering för barnet, för spår? Men det är ju en annan ekonomisk "kassa" som ska betala det i framtiden :?
Ja, det var lite funderingar bara...
Här kan ni se inslaget med Lennart Ekdal
PS ni kan behöva cop hela länken för att den ska fungera.
http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/ ... ragiskt-självmord-4fc33ba604bf72228b000a71
Divine
PS ni kan behöva cop hela länken för att den ska fungera.
http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/ ... ragiskt-självmord-4fc33ba604bf72228b000a71
Divine
Fför mig är det helt obegripligt att Soc. kan försvara sig med att "hen är ju van" och "bio gör se gott de kan". Det räcker ju inte! Det måste till en omvänd frågeställning - Vad kan vi göra för att det här barnet inte ska följa tidigare familjemönster? Med vilka insatser kan vi förebygga att det inte blir så?
Håller helt med dig! :claphappy:
Hur kan vi lyfta en nivå? Och se hur vi kan hjälpa till att bryta mönster. :claphappy:
I vårt fall läggs alla resurser på bios och det är ju bra till en viss del, det måste finnas ett stopp när fokuset kan läggas på barnet och barnets behov och framtid. Ett bättre barnperspektiv.
Under 3 år har insatser lagts ner i hemmet på bios, barnet var ju placerat så då är ju den biten fixad :roll:
Det har blivit mer utökad placering från varannan helg till helplacering med helgumgänge.
Bios situation har bara gått åt ett håll till det sämre. Ändå ska umgänget utökas vid alla lov, trots att det gång på gång inte fungerar och att vi får hämta tidigare....
Under alla dessa år när vi ser tillbaka så har inte annat gjorts än haft möte i familjehemmet med 6 mån mellanrum.
Vi har rapporterat in alla avvikelser och det har varit många.......har blivit två anteckningsböcker fulla :littlesad
Vi har haft planeringsmöten som ställts in av bios, totalt 5 st har genomförts på 3 år med bios.
Soc har lagt all tid med telefonkontakter, hembesök, insatser och stöd i hemmet och ändå går spiralen nedåt och bios ska bestämma över barnets bästa.
Trots att bios inte klarar av att ta hand om sig själva :?
Dagens status:
Separation mellan bios nr 8 på 3 år, psykisk och fysisk ohälsa med följd av sjukhusvistelse, avstängd el, risk för flytt pga obetald hyra, låser in sig i lägenheten för olika fobier.......
Nu fick vi veta att barn nr 2 är tillfälligt borttaget från hemmet. Vilket känns skönt, det är inte en bra miljö för ett litet barn att vistas i.
Håller helt med dig! :claphappy:
Hur kan vi lyfta en nivå? Och se hur vi kan hjälpa till att bryta mönster. :claphappy:
I vårt fall läggs alla resurser på bios och det är ju bra till en viss del, det måste finnas ett stopp när fokuset kan läggas på barnet och barnets behov och framtid. Ett bättre barnperspektiv.
Under 3 år har insatser lagts ner i hemmet på bios, barnet var ju placerat så då är ju den biten fixad :roll:
Det har blivit mer utökad placering från varannan helg till helplacering med helgumgänge.
Bios situation har bara gått åt ett håll till det sämre. Ändå ska umgänget utökas vid alla lov, trots att det gång på gång inte fungerar och att vi får hämta tidigare....
Under alla dessa år när vi ser tillbaka så har inte annat gjorts än haft möte i familjehemmet med 6 mån mellanrum.
Vi har rapporterat in alla avvikelser och det har varit många.......har blivit två anteckningsböcker fulla :littlesad
Vi har haft planeringsmöten som ställts in av bios, totalt 5 st har genomförts på 3 år med bios.
Soc har lagt all tid med telefonkontakter, hembesök, insatser och stöd i hemmet och ändå går spiralen nedåt och bios ska bestämma över barnets bästa.
Trots att bios inte klarar av att ta hand om sig själva :?
Dagens status:
Separation mellan bios nr 8 på 3 år, psykisk och fysisk ohälsa med följd av sjukhusvistelse, avstängd el, risk för flytt pga obetald hyra, låser in sig i lägenheten för olika fobier.......
Nu fick vi veta att barn nr 2 är tillfälligt borttaget från hemmet. Vilket känns skönt, det är inte en bra miljö för ett litet barn att vistas i.
Familjehemsbarns situationer borde lyftas på regeringsnivå.
Hur socialtjänstens arbete kan få mer barnperspektiv i sitt arbete.
Socialtjänstlagen kanske behövs uppdaterad.
Psykisk ohälsa hos bios borde kunna klassas som " psykisk misshandel" när barnen far illa av bios handlande och beslut.
I vår kommun säger soc sekreterarna att för att få till ett LVU eller att soc skall kunna fatta ett beslut mot bio kräver: misshandel, hot och våld eller missbruk.
Fysiks och psykisk ohälsa räcker inte.
I vår fall har hen två bio med flera psykiska och fysiska sjukdomar.
Men det räcker inte, trots att bios inte klarar att ta hand om sig själva, ekonomin, hygienen, att sköta hem o hushåll.
Barnen är uppvuxna i ett hem utan mat ( mackor), utan regler, rutiner, utan utomhus vistelse, utan lekstimulans från andra barn, levt i en värld där filmer och data spel är deras verklighet...... Brist på läkarvård, tandläkarbesök.... Listan kan göras lång.
Nu är båda barnen placerad SOL, men bios styr och bestämmer allt kring barnen, trots bristande insikt.
Som hämmar utvecklingen för hen, som bidrar att hen är ledsen för bios beslut.
Vi har bett om hjälp och stöd och få ta hjälp av BUP. För att få stöd i vad som barnets behov och vad som behövs för att hen ska må bra och få utvecklad som andra barn. Men bios säger nej.
Säger nej till det mesta:
Skolbyte, inte delta i skolans aktiviteter vid högtider, lucia- jul- påsk, inte ta mediciner.......
Vi sitter med mängder av samtal genom sms gå bios inte kan ha dialog via möten......
Men nu laddar vi för nästa möte i februari, vi tar med dagboken med alla anteckningar.
Vi tänker stå på oss, utifrån Jens behov och rättigheter för en barndom i barnperspektiv.
Hur socialtjänstens arbete kan få mer barnperspektiv i sitt arbete.
Socialtjänstlagen kanske behövs uppdaterad.
Psykisk ohälsa hos bios borde kunna klassas som " psykisk misshandel" när barnen far illa av bios handlande och beslut.
I vår kommun säger soc sekreterarna att för att få till ett LVU eller att soc skall kunna fatta ett beslut mot bio kräver: misshandel, hot och våld eller missbruk.
Fysiks och psykisk ohälsa räcker inte.
I vår
fall har hen två bio med flera psykiska och fysiska sjukdomar.Men det räcker inte, trots att bios inte klarar att ta hand om sig själva, ekonomin, hygienen, att sköta hem o hushåll.
Barnen är uppvuxna i ett hem utan mat ( mackor), utan regler, rutiner, utan utomhus vistelse, utan lekstimulans från andra barn, levt i en värld där filmer och data spel är deras verklighet...... Brist på läkarvård, tandläkarbesök.... Listan kan göras lång.
Nu är båda barnen placerad SOL, men bios styr och bestämmer allt kring barnen, trots bristande insikt.
Som hämmar utvecklingen för hen, som bidrar att hen är ledsen för bios beslut.
Vi har bett om hjälp och stöd och få ta hjälp av BUP. För att få stöd i vad som barnets behov och vad som behövs för att hen ska må bra och få utvecklad som andra barn. Men bios säger nej.
Säger nej till det mesta:
Skolbyte, inte delta i skolans aktiviteter vid högtider, lucia- jul- påsk, inte ta mediciner.......
Vi sitter med mängder av samtal genom sms gå bios inte kan ha dialog via möten......
Men nu laddar vi för nästa möte i februari, vi tar med dagboken med alla anteckningar.
Vi tänker stå på oss, utifrån Jens behov och rättigheter för en barndom i barnperspektiv.
sms....
Det är många som sitter med mängder av samtal genom sms då bios inte kan ha dialog via möten...... eller sms'ar av annan orsak.
UTSKRIFT
Hur tråkigt det än låter så behövs sms'en skrivas UT
för att ge de som borde läsa dem en bättre översikt.
Det fins tydligen verktyg för detta, någon som vet mer om det?
Det är många som sitter med mängder av samtal genom sms då bios inte kan ha dialog via möten...... eller sms'ar av annan orsak.
UTSKRIFT
Hur tråkigt det än låter så behövs sms'en skrivas UT
för att ge de som borde läsa dem en bättre översikt.
Det fins tydligen verktyg för detta, någon som vet mer om det?
Hej igen!
Det finns så mycket i våra historier :littlesad som är så lika och det gör det så sorgligt.
Socialtjänstlagen är ju en s.k. ramlag, vilket ger ett stort utrymme för Socialtjänstens handläggning, på gott och ont. En sak som jag tror att bättre är att arbeta för att FN:s Barnkonvention blir lag, ett arbete som är påbörjat, men som säkert tar många år innan det är färdigt.
Fostermamman i det s.k. Marksfallet verkar jobba frenetiskt för att få upp ögonen på politikerna på högre nivåer. När det gäller vår egen vardag så kan vi ju börja med den lokala nivån. Och stötta varandra! :love:
Sedan kan man ju alltid anmäla till IVO för att få en opartisk granskning av handläggningen. Men IVO hänvisar ju först till att ta det med politikerna som är ansvariga. Sedan har jag kunnat följa några anmälningar (inte barn) där kommunen/vårdgivaren inte säger sig ha tillräcklig dokumentation... Då kommer frågan istället att inrikta sig på brister i dokumentationen istället för vad anmälaren framför! Kanske är det ett sätt att ta sig undan från ansvaret? Ja, ibland kan det faktiskt verka som så :?
Inom all rättsskipning är principen att ”du är oskyldig tills motsatsen har bevisats”. När det gäller myndigheter, oavsett vilken, känns det som om det skulle vara det motsatta förhållandet! Alltså – bevisa att ni har gjort vad ni ska, annars är ni skyldiga!
Vi som familjehem öppnar våra hem och famnar för dessa ibland mycket trasiga barn med mycket tunga ”ryggsäcker”. Vi ger allt vad vi kan för att de här barnen ska få en bra framtid, men vi har ingenting att säga till om! Vi saknar alltså s.k. rättskapacitet vilken jag personligen ser som en stor brist i systemet. Som jag ser det finns det ingen annan situation i samhället där du är fråntagen din rätt att ens yttra dig, för det är Socialtjänsten som styr och bestämmer. Nu säger jag inte att det alltid är så men här på forumet finns mycket som visar på motsatsen många gånger. Tyvärr! :littlesad
Nu ska vi peppa upp oss själva inför nästa möte med Soc, och då ska vi utgå från fokus på Barnkonventionen, BBIC och andra rekommendationer från Socialstyrelsen. Till sist vill jag tipsa om den här boken från Socialstyrelsen som går att ladda ned från deras hemsida
http://www.socialstyrelsen.se/publikati ... 3/2013-1-1
Tänk om man kunde ägna all sin kraft åt istället för att kämpa med Soc! Ta hand om er och era !
Chicki
Det finns så mycket i våra historier :littlesad som är så lika och det gör det så sorgligt.
Socialtjänstlagen är ju en s.k. ramlag, vilket ger ett stort utrymme för Socialtjänstens handläggning, på gott och ont. En sak som jag tror att bättre är att arbeta för att FN:s Barnkonvention blir lag, ett arbete som är påbörjat, men som säkert tar många år innan det är färdigt.
Fostermamman i det s.k. Marksfallet verkar jobba frenetiskt för att få upp ögonen på politikerna på högre nivåer. När det gäller vår egen vardag så kan vi ju börja med den lokala nivån. Och stötta varandra! :love:
Sedan kan man ju alltid anmäla till IVO för att få en opartisk granskning av handläggningen. Men IVO hänvisar ju först till att ta det med politikerna som är ansvariga. Sedan har jag kunnat följa några anmälningar (inte barn) där kommunen/vårdgivaren inte säger sig ha tillräcklig dokumentation... Då kommer frågan istället att inrikta sig på brister i dokumentationen istället för vad anmälaren framför! Kanske är det ett sätt att ta sig undan från ansvaret? Ja, ibland kan det faktiskt verka som så :?
Inom all rättsskipning är principen att ”du är oskyldig tills motsatsen har bevisats”. När det gäller myndigheter, oavsett vilken, känns det som om det skulle vara det motsatta förhållandet! Alltså – bevisa att ni har gjort vad ni ska, annars är ni skyldiga!
Vi som familjehem öppnar våra hem och famnar för dessa ibland mycket trasiga barn med mycket tunga ”ryggsäcker”. Vi ger allt vad vi kan för att de här barnen ska få en bra framtid, men vi har ingenting att säga till om! Vi saknar alltså s.k. rättskapacitet vilken jag personligen ser som en stor brist i systemet. Som jag ser det finns det ingen annan situation i samhället där du är fråntagen din rätt att ens yttra dig, för det är Socialtjänsten som styr och bestämmer. Nu säger jag inte att det alltid är så men här på forumet finns mycket som visar på motsatsen många gånger. Tyvärr! :littlesad
Nu ska vi peppa upp oss själva inför nästa möte med Soc, och då ska vi utgå från fokus på Barnkonventionen, BBIC och andra rekommendationer från Socialstyrelsen. Till sist vill jag tipsa om den här boken från Socialstyrelsen som går att ladda ned från deras hemsida
http://www.socialstyrelsen.se/publikati ... 3/2013-1-1
Tänk om man kunde ägna all sin kraft åt
istället för att kämpa med Soc! Ta hand om er och era !Chicki
Divine sa:Chicki sa:
Ut med ALLA sms'en i en följd.
Någon??
Jag tog en screenshot på mina sms o mejlade sedan "bilden" till soc.